Chips från Sator om forntid och framtid: Del 2, inget The Boys, inget Sator.

Så fortsätter min intervju med Chips från Sator, något försenad. Får skylla på julen, sörjde Lemmys bortgång, och sen kom nyår… Men här kommer resten av intervjun, och den är fantastiskt bra!! Jag är sjukt stolt över denna!

(Första delen av intervjun hittar du här: http://www.crannk.com/chips-fran-sator-om-forntid-och-framtid-har-du-for-fa-influenser-blir-du-bara-en-kopia-del-1/)

Längst ner i intervjun har jag sammanställt en spellista i Spotify med, vad jag tycker, är det bästa som Sator har gjort!

Håll till godo, och va inte rädda att lämna en kommentar!!

(Första delen av intervjun finns här: )

Nu kör vi!:

Vad är det bästa med att spela i Sator?

“Förutom att det är givande att spela ihop så är det kamratskapet. Vi är verkligen goda vänner och har jäkligt skoj utanför scenen också. Det finns inga surgubbar i bandet. Vi har ju växt upp tillsammans och umgåtts så intensivt så vi är väl mer som bröder än bara arbetskamrater.”

Jag kommer ihåg hur jag läste recensioner från Hultsfred och framför allt en gång då ni och Thåström spelade tillsammans. Thåström är min (förlåt!) min stora svenska rock-gud! Hur var det att lira och ha Thåström som special guest på scenen på den tiden?

“Det var gigantisk så klart! Thåström var ju en gammal idol. När man sedan lär känna varandra så bleknar väl lite av ”idol-glorian” och man blir vänner på riktigt istället. Han var ju ett Sator-fan visade det sig.

Vi har ju fortfarande en enorm respekt för honom som artist. Han har också alltid gått sin egen väg.

Den gången på Hultsfred var väldigt spontant. Han brukade aldrig spela Ebba Grön låtar på den tiden. Vi hade lärt känna varandra redan så vi vågade säga att vi kunde ”Tyst för fan” och undrade om han ville hänga på. Han sa OK! Vi kör! and the rest is history 🙂

Året efter gjorde vi en hel turné ihop. Vi kompade honom på hans låtar och han spelade kompgitarr på våra låtar. En lite ovanlig position för honom men han älskade det. Det var en riktigt kul turné.“

På tal om Thåström, jag var på Lokomotivet i Eskilstuna och tittade på Thåström tidigare i år, var det Chips jag såg på scenen då (jag stod rätt långt bak!)?

“Jag och Heikki var med i hans kompband åren 1998-2002 så det var inte mig du såg. Det var nog Pelle Ossler.”

Satt och kollade in Wikipedia över medlemmarna i Sator, och det visar sig att INGEN bor längre i Borlänge…. Men känner ni fortfarande att ni är ett band från Borlänge? Får ni någon särskild cred från staden (så som Kent får från Eskilstuna)?

“Ingen av oss har bott i Borlänge sedan 1986. Jag, Hasse och Micke har släkt kvar där omkring så vi är ”hemma” ibland. Vi säger fortfarande att vi är ett Borlängeband för det var där vi började och det var där vi formades som människor och musiker.

Vi fick absolut ingen hjälp från staden Borlänge på den tiden. Det fanns en anledning att vi flyttade. Det var en hemsk stad att växa upp i. Jag vet inte riktigt hur man ser på oss nu. Det brukar vara bra med folk när vi spelar i Borlänge i alla fall. Och Peace and Love har gjort underverk för staden.”

Jag vet att Chips har varit involverad i en massa musik (som producent och även musiker efteråt), men de övriga har jag inte någon större koll på. Kort, vad gör ni förutom att vara Sator?

“Kent släppte en solo platta på Svenska tidigare i år, han spelar rätt mycket själv eller med olika folk.

Heikki spelar också med alla möjliga och gör en hel del studio-jobb. Hasse brukar spela med Bäddat för Trubbel ibland.

Det är bara Hasse och Micke som har ”riktiga” jobb vid sidan av musiken. Vi andra lever på musiken. Eller försöker i alla fall överleva.

Förra året gjorde vi rätt många spelningar med den akustiska Sator-trion. Det är jag, Kent och Heikki bara då. Micke och Hasse ”gästar” ibland. Det var dels för att Hasse och Micke inte kunde vara lediga så mycket från sina jobb 2014 och dels för att vi ville testa något nytt.

Låtarna får ett annat liv när man tar bort volymen och dist-pedalen. Väldigt intressant och nyttigt. Mottagandet var långt över vår förväntan. Så Sator-trion kommer att leva vidare samtidigt som ”el-Sator”!
-Trion kanske gör en egen platta så  småningom vem vet…?!

Kent är ju också fast medlem i det klassiska engelska punkbandet The Boys numera. Jag har varit inhoppare i några månader i The Boys också när deras gitarrist Honest John Plain var sjuk. Det är megastort i vår värld. Det är ju ett band vi växte upp och anledningen till att jag och Kent började snacka med varandra från första början. Så inget The Boys, inget Sator.”

Du säger “… försöka överleva på musiken”. Då undrar jag, hur svårt är det för ett band i Sators storlek att överleva på sin musik? Får ni pengar från Spotify, YouTube? Ni spelas ju inte så mycket på radion idag, så jag antar att STIM-pengarna är rätt små?

“Det finns inga rockband i Sverige som kan leva på bara sin musik. Vi klarar oss eftersom vi göra andra saker också. Jag är så lyckligt lottad att allt jag jobbar med har med musik att göra. Så jag klagar verkligen inte. 

Spotify genererar spelningar och det är bra, men ersättningen för spelade låtar till musiker är väldigt låg.

Man kan säga så här, låten “I wanna Go home“ har spelats 3 miljoner gånger men jag har inget hus på Lidingö än i alla fall. STIM brukar vara en välkommen utbetalning. Det brukar bli rätt bra sammanlagt. Kommer mycket från utlandet också.”

På tal om Spotify, vad är din uppfattning om Spotify? Jag vet ju att artisterna inte får så mycket pengar från Spotify, men de drog in 22 MILJARDER förra året och går med förlust. Själv tror jag att framtiden är tjänster som Spotify, men just nu är det bara skivbolagen som drar in pengar från dem, och det förstör ju en hel del.

”Det finns både positiva och negativa saker med Spotify och liknande. Det positiva är att det har ändrat attityden till nedtankning. Den illegala nedladdningen har minskat rejält.

Det är tråkigt att tjata om pengar men folk har förstått till slut att om man inte betalar något alls så blir det inga nya skivor helt enkelt. Det drabbar ju de mindre rockbanden hårdast eftersom de inte heller drar in några pengar på spelningar.

Vilken klantskalle som helst kan spela in en programmerad låt på sin laptop hemma. Men ett riktigt band behöver mer mikrofoner så de måste till en riktig studio.

Även om bandet gör det gratis så måste man betala tekniker och studiotid. Det är inte billigt. Hade utvecklingen fortsatt hade vi bara haft storbolagens band och en massa hemmafixare kvar.

Det är ändå rätt illa som det är just nu. Det går inte lyssna radio knappt. Jag tycker allt som spelas är skit. Den bra musik som skapas, görs “Under the radar” så att säga.

En positiv sak som kan hjälpa mindre band är att man når direkt till lyssnaren. Du kan spela in en låt på fredag och lägga upp den på måndag för nedtankning utan att lägga ut en massa pengar på att pressa skivor.

Tyvärr är det flesta inte särskilt nyfikna på ny musik så det blir samma gamla band som säljer iallafall. Men det kanske blir bättre.

Det negativa är ju såklart att man undrar vart alla miljarder tar vägen. De verkar inte gå till musikerna i alla fall.

Vi klarar oss eftersom vi turnerar men det är inte lätt förr ett nytt band att klara sig idag. Men det är ändå framtiden. CD skivan kan hamna på soptippen. Jag skulle inte sakna den. Vinyl och nedladdning räcker bra för mig”

Jag kommer faktiskt ihåg akustiska Sator. Inte för att jag hörde er då, men jag läste om er och såg klipp på YouTube. Men som vanligt så såg jag att det HADE varit en spelning hemmavid. Hur gör man idag för att nå fram med sina spelningar? Det är ju så mycket reklam och annat skit i tidningarna och inte presenterar de vad som komma skall!

“Nätet är ju ett bra verktyg att sprida information men det är svårt att synas i informationsflödet. Det vi har märkt är att det tar tid.

Man måste boka spelningar med lång framförhållning om det ska bli bra.”

På tal om akustiska Sator-trion, hur går tankarna med ett album?

“Vi kommer att spela in det akustiska setet i studion men om det släpps får vi se. Det beror på om det blir bra.”

Sator, på aukustiska!:

Och sen säger du, inget “the boys”, inget “Sator“…. Då får du ursäkta en ungtupp! 😉 Det är ju inget band som jag har en aning om. Men nu har jag kollat upp “The Boys”, och ja, då förstår jag ju kopplingen Sator / the Boys. Men då måste jag ju fråga… hur gamla är ni egentligen? 🙂 För The Boys var ju aktuella för LÄNGE sedan. Och efter kommer ju frågan, hur upptäckte ni dessa och hur har Kent och du lyckats bli medlemmar där? 

“Vi är urgamla. Födda 1962-1967 så vi var ju med när punken kom. The Boys var ett av de första punkbanden och lika stora som Sex Pistols, 999, The Clash, The Vibrators och Buzzcocks i början men sedan hamnade de lite fel. Fel skivbolag tex så de glömdes bort lite. Det är nog därför inte lika många känner till The Boys.

Det är en lång historia om hur Kent hamnade i The Boys;

Trummisen i The Boys, Martin ”H:son” Hansson, är en gammal vän till oss från punkgänget i Dalarna i slutet av 70-talet. Han spelade i Sune Studs och Grönlandsrockarna då. Han bodde även i Göteborg och spelade men en massa band som Full Metal Jacketz och Troublemakers.

Sedan flyttade Martin till Oslo och började spela med Backstreet Girls, även de goda vänner till oss. Backstreet killarna känner The Boys. Så när bassisten Duncan Reid slutade föreslog Martin att de skulle ta in Kent istället. Kent kan nästan alla låtar och ser ju ut som han varit med från början också!

Sedan var det såklart Kent som föreslog att jag skulle hoppa in tills Honest John blev bättre igen. Allt sitter ihop. Vi hade också väldigt många gemensamma vänner över hela Europa så det kändes som vi känt The Boys länge även om så vi träffades förrän nu”

Och så har jag en fråga från min äldsta och en av mina bästa vänner (Klas), som också var ett riktigt hardcore fan då tiden begav sig! “Kan ni berätta lite om skapandet av det klassiska albumet Slammer…”

“Efter att Sator Codex lades ner ville vi gå tillbaka till rötterna igen men samtidigt göra något helt nytt. Vi snackade mycket inom bandet om vad vi ville göra. Det var en ganska lång process.  
 
Vi gjorde vi massor av demo-inspelningar på en så kallad portastudio som var en 4-kanals bandspelare som man använde kassetter till. Vi testade alla håll på en gång och det var massor av låtidéer som inte kom med i slutändan. Till slut hade vi en plan och ett mål. 
 
Vi hade lärt känna bandet Minimal Compact som bodde i Bryssel. De rekommenderade studion ”Daylight studios” och teknikern Gilles Martin som de brukade jobbade med. Vi kände till honom sedan tidigare och vi gillade det han gjorde. Eftersom vi inte hade så mycket pengar jobbade vi bara på nätterna. Studionamnet blev lite ironiskt. Vi såg aldrig något dagsljus under hela inspelningen. Vi började vid midnatt och jobbade till 7-8 på morgonen. Vi hade även med oss vår egen tekniker Michael Ilbert. 
 
När pengarna tog slut åkte vi hem till Göteborg och gjorde resten i Music A Matic studion. Senare köpte vi in oss i studion och driver den tillsammans med Henryk Lipp som vi jobbat mycket med på senare år. Vi lärde oss otroligt mycket av Gilles Martin, och som vi senare fortsatte att utveckla tillsamman med Michael Ilbert.
Det tog 6 månader innan vi blev klara med skivan eftersom vi behövde få ihop mer studiotid. Vi var helt utblottade!  
 
Vi gjorde allt för att få ihop plattan med den begränsade budget vi hade. Vi målade studions tak och jag gjorde en massa teknikerjobb åt andra band också mot extra studiotid.

Det var en kämpig tid men också otroligt spännande. Vi var helt övertygade att vi höll på med något stort.

Det sista vi gjorde var att stryka en låt som hette ”Angel Angel” . Det var den första låten som skrevs till Slammer. Vi spelade den live rätt länge innan vi spelade in den. Det var många som tyckte att det var vår bästa låt och en hit.

Men vi tyckte den kändes för mycket Sator Codex och för lite nya Sator så den åkte ut. Den är fortfarande outgiven men kanske kommer ut någon gång. Jag lyssnade på den nyligen och tyckte faktiskt att den var bättre än jag mindes. Allt förändrades när Slammer plattan kom. Plötsligt fick vi mer spelningar, vi fick göra TV och radio och en massa intervjuer. Det fanns plötsligt ett helt annat intresse för vad vi gjorde. Plattan var väl slutresultatet av 7-8 års förarbete.

Det fanns ingen tur med i spelet utan helt enkelt stenhårt arbete. Vi fortsatte jobba med Ilbert på 2 plattor till. Han hade en stor del i hur Sator skulle låta.

Ilbert bor numera i Berlin och jobbar i den legendariska Hansa studion. Det finns en lång biografi på vår hemsida, sator.se“

Det jobb ni la ner för att greja er första skiva “Slammer”, tror du ungdomarna idag (förutom faktiskt alla som spelar någon form av rock – må det vara rock till black-metal som vet…), förstår hur mycket jobb man måste lägga ner på att lyckas? När jag läser hur ni slet, då måste jag också fråga, vad tycker du om Idol?

“Det gäller väl alla ”karriäryrken” att man måste jobba stenhårt för att komma någonstans. Det räcker aldrig med bara talang. Jag har inte direkt någon åsikt alls om Idol-grejen. Den är helt ointressant för min del så jag kollar inte på det. Känns inte som det kommer något för mig därifrån.

Låt dem hålla på. Det är tråkigt att reta sig på saker. Det finns så mycket bra musik och det är roligare att koncentrera sig på det positiva.”

Jag hittade Ebba-The Movie på Youtube härom dagen. Den vardagen måste ha varit lite samma för er tänker jag. Det ser ju inte så himla glamoröst ut egentligen… Är det värt det?

“Det har nog alltid varit lika i musikbranschen. Det finns en baksida som inte ”vanligt folk” känner till men det är värt det alla gånger. Alla människor vi lärt känna tack vare musiken och alla konstiga ställen man har hamnat på som t.ex. Grönland, Svalbard, Island, Helgoland osv. Det hade aldrig hänt om man hade haft ett vanligt jobb.

Sedan är ju stunden på scenen minst lika roligt idag som det alltid har varit. Så jag ångrar inte sekund allt slit och det vi offrade.”

En av mina absoluta favorit-låtar någonsin är ju 23 B.C. Tycker den är hysteriskt kul! Om ni hade skrivit den idag, hade texten ändrats då? Det var ju inte så mycket snack om selfies på den tiden…!

“Den hade nog varit lika idag också eftersom 23BC inte “skrevs”.  

Det är en ganska lustig historia faktiskt. Jag drömde att jag hade skrivit en hit och vaknade mitt i drömmen. Jag slog genast på bandspelaren bredvid sängen och spelade in låten knappt vaken. Sedan somnade jag om övertygad om att vår lycka var gjord…

När jag vaknade på morgonen lyssnade jag på nattens hit… Som jag mindes det var det en hel låt på 3 minuter med text och allt, men när jag lyssnade på låten var den bara en minut lång och inte riktigt den hit jag hade hört på natten.

Vi tyckte att det var så roligt att vi spelade in låten som den var. Jag har fortfarande kvar original-inspelningen någonstans!”

Finns det inga flera klassiska svenska pop-låtar som ni tänker göra covers på, så som “Ring-ring” eller “Oh Mama?” Vore skitballt att få typ en Tomas Ledin i Sator-tappning! 🙂

“Man vet aldrig, En Ledin låt lär nog aldrig ske. Vi har inte lyssnat så mycket på honom. Men en Magnus Uggla låt skulle vara tänkbar, Pugh Rogefeldt och Ola Magnell också. Det finns många bra svenska låtar. Vi har ju grannländerna också. En Hurriganes låt kanske. Vi har spelat några live ibland. Vi har även spelat in en Raga Rockers låt, ”Blakk” (Från Norge) 

Det är alltid kul att slänga in en cover. Vi har kört en hel del Svenska låtar genom åren med Dag Vag, Grisen Skriker, Docenterna, Ebba Grön, Cortex. Lädernunnan mfl. Vi spelade nyligen in en Backstreet Girls låt som kanske hamnar på en split singel med dem.”

Hur ser planerna ut inför framtiden? När kommer ni släppa Barbie-Q-Killers vol. 2? När jag kollade hemsidan så verkade som att ni är i studion för att slutföra plattan. Blir det av och blir det en turné på det? Och kommer ni komma i närheten av Eskilstuna?

“Ja. Vi ska pausa lite i spelandet nu efter nyår för att göra klart de skivor som vi redan påbörjat. Vi har en massa singlar på olika bolag som ska komma och vi jobbar på tre album samtidigt!

BBQ vol 2 är nog det första av de albumen som kommer ut. Den är nästan klar till slut efter 15 år!!

Vi lär spela i Eskilstuna under 2016 men inget är satt ännu.”

Så, för att avsluta det hela, här är fem snabba:

• Öl eller vin? Sators egen öl från Stallhagen 

• Kent eller Mando Diao? Kent Norberg såklart 

• Borlänge eller Stockholm? Borlänge trots allt 

• Clash eller Ramones? Heikki säger nog The Clash, vi andra lutar åt Ramones

• Elfsborg eller alla andra lag? LEKSANDS IF!
  

Det var det hela!

Först och främst så vill jag tacka Chips så mycket! Jag är ingen journalist, och jag ställer säkert inte rätt frågor, men Chips har varit väldigt tålmodig med mig och tog sig tid att svara väldigt utförligt på mina frågor. Det var mer än jag kunde drömma om. Jag är så himla tacksam för detta! Sator var och är ett av mina absoluta favoritband! Efter jag fick den här idén att intervjua Sator så har deras musik spelats om och om igen här hemma!

Nedan kommer Spotify-listan med mina Sator-favoriter, och efter det ett par sköna videos!

\m/ Peps

Spotify:

Pigvalley Beach (live 1986)

Ring Ring (1992)

World: (Live 1992)

Oh mama (?)

I wanna go home: